Ledig dag!
Och det är så förbannat skönt. Är ganska trött, var iväg till Fröjdholmen, Myrviken igår o hjälpte till lite på sommardansskolan genom att stå i fiket. En o annan dans hann man med också. Var hemma strax före två, så de va bra att man var ledig idag o fick sova ut. :)
Planen för dagen är ingen, ska slöa o titta på tv o typ svulla de som finns att svulla, bli fet o frisk. De är de värsta med att vara sjuk, att man inte kan motionera. De går helt enkelt inte, minsta ansträngning o man hostar ihjäl sig. Och tyvärr är jag personen som lägger på sig PÅ EN GÅNG då jag äter o inte rör på mig. De suger.
Mitt självförtroende fixar inte den rundare jag. Hatar speglar just nu!
Får väl försöka se de positivt, när jag väl kommer igång igen brukar den mer slimmade jag som mitt självförtroende är överens med komma tillbaka ganska snabbt, så de är väl alltid något.
Hm...
Det är så dumt egentligen att man bryr sig. Även fast de är typ de dummaste man kan göra jämför jag mig med de andra tunna tjejerna å jobbet. Och jag kan inte hjälpa att fundera över rådande situation, tex Jonas o de andra killar som sagt samma sak med gilla-dig-som-vän grejen. Om de har med utseende att göra. De gillar min personlighet men "tänder" inte på utseendet tänker jag. Lägg av säger många, de är massa killar som gillar kurvor. Men de är ju altid samma sak och något måste de ju bero på.
Och okej, jag är inte fet, långt ifrån. Oftast är jag glad o nöjd med mig själv o mina kurvor, så här är jag född o så här ser jag ut, oavsett hur mycket jag tränar eller svälter mig kan jag inte bli "smal", de går bara till en viss gräns. Men ibland kommer de perioder, speciellt om jag är sjuk o stillastående, då jag enbart känner mig fet, ful och ointressant.
Blir så deppig o less på allt de där. Less på fler manliga vänner på de sättet. Jag behöver närhet o kärlek. Jag behöver de endorfiner som frigörs i kroppen vid beröring. Mest less blir jag på att aldrig få en chans. Jag förstår inte varför man inte bara kan vara o må gott tilsammans en stund, inga krav o inga måsten. Fan, att bara umgås för att må bra o trivas med varandra, vem har sagt att de måste vara långsiktigt om man inte vill det? De är ju inte giftermål vi pratar om. Jag pratar om att vara tillsammans i nuet, göra saker just nu för att de är kul o får en att bli glad och må gott o skita i vad som händer sen.
Men vadå, man behöver inte ha bråttom. När jag är 35 snubblar jag nog över rätt snubbe. Förlåt att jag är så negativ, men de känns fan inte kul!
Äsch, nog med negativism för ett tag. Men de känns skönt att få ur sig lite, känns alltid lite bättre. :)
Och jag kommer hitta killen som tycker jag är helt fantastisk, inser vilket kap jag är o gör allt för att jag ska bli hans. För de förtjänar jag, varken mer eller mindre. No pressure guys... ;)
Take care hörni, PoK!
