Marsmånad
Jodåtack, en månad blåser förbi snabbare än vinden... Som vanligt.
Hade tänkt blogga i tisdags då jag låg på rummet i Halmstad och filosoferade men det är fuckin omöjligt från mobil eller surfplatta, appen är så kass! Så de sket sig. Skriver nu istället tänker jag.
Är hemma själv då T är iväg på årsmöte/middag med sin skytteförening och lökar därför i soffan, ätit en skål soppa till middag och gladeligen smällt i mig en halv chokladkaka. Mindre gladeligen bemöter jag ångesten som sedan krypit in.. Får bli en rejäl löprunda imorrn.
Den här veckan har vi varit hos Wedalco i Halmstad och lekt med våra slipmaskiner, fått pilla och greja och knappa så det har varit roligt! Mkt stillestånd med problemlösning men det har funkat bra ändå.
Några bilder så ni får ett liiitet hum vad jag sysslar med om dagarna numera, den första är från Köping och hur de hanterar stiften där. Den andra är vår egen slipmaskin från Wedalco. Inte så lätt att förstå vad som är vad när man inte är insatt men ni får ju se hur den ser ut iallafall haha.. Och den tredje är en trumma som vibrerar fram stiften till slipmaskinen, och så Micke i bakgrunden som lär upp oss på det hela. Som jag för övrigt råkade bli sjukt tänd på, höhö.. :P Titta får man ju alltid!
Satt så ligger det till, åker tillbaka till Halmstad ons-fre nästa vecka för att kika lite mera på underhållsbiten på maskinerna men sen ska vi vara färdigresta! Känns både bra och lite konstigt. Men superspännande mest, nu börjar det ju bli på allvar då maskin 1 snart levereras till oss och vi ska sätta igång att slipa, slipa och slipa. Så egentligen kommer ju den mest intensiva biten att starta inom den närmsta månaden.
Det var jobbiten det. I övrigt har de väl inte hänt så supervärst mycket, blir ju automatiskt att man tar det väldigt lugnt helgtid när man är borta hela veckorna. Försöker hålla igång träningen, tvättar och plockar och grejar. Fick äntligen tillbaka moster As fina målning också som hon gjort åt mig som jag lämnat på inramning. Blev så bra! Hänger så fint på väggen nu! Och helgen som var blev det dop för lilla Elias, supermysigt. Lekte lite med nagellackande med och slogs för ett tag sen över vad långt hår jag fått! Växer som ogräs! Klippt till de torra topparna nu, men fortfarande sjukt långt! Får vi se hur länge jag fortsätter spara, blir ju så otympligt när de blir för långt.
Ja, vad ska man skriva mer då egentligen?
Har en liten downperiod nu igen, att komma hem efter en lång vecka borta (åkte till Halmstad redan söndag eftermiddag) till en tom lägenhet kändes mindre bra. Känner mig ensam, tjock och oälskad. Känslor som kommer och går hela tiden, mer eller mindre. Och så är det ju såklart för alla, man kan inte känns sig nöjd och tillfreds jämt, då skulle man inte njuta av de lyckliga stunderna tänker jag.
Jag önskar bara att det inte skulle svänga så mycket hela tiden. Alla dessa negativa tankar, dessa kritiska tankar på tillvaron. Ja menar, få har det så sjukt jävla bra som jag har. Krasst sett har jag inte ett bekymmer i världen. Jag har ett hem, jobb, pengar, kärlek, vänskap, familj, ägodelar. Och allt det lirar fint tillsammans.
Eller?
Vad fan gör man i det läget egentligen? Du har allt i världen men kan inte känna dig nöjd eller bekväm i det längre stunder. Och vad gör man när man inte vet eller inte känner att det är något annat man vill ha heller? Jag kan ju tycka att känner du dig inte nöjd så kan du ju åtminstone känna vad du vill ha istället. Men nä. No fuckin clue.
Och jag vet inte vad man ska göra åt det. Stå still, känna efter, låta tiden rulla vidare i sitt mak och hoppas att det blir bättre? Eller ska man förändra något, och i så fall vad?
Det som smärtar mitt hjärta är att det fortfarande är en av alla dessa bitar som blir den ostadiga. Jag vet vilken bit som är luddig i kanterna och inte vill passa ihop riktigt. Och utan den pusselbiten som kallas The Love Of My Life kraschar allt annat. Knappt någon av de andra delarna kommer att lira ihop. Så vad gör man då?
Jag kan för mitt liv inte förstå hur något som på så många sätt är självklart och helt rätt kan få mig att ifrågasätta precis allt. Som får mig att tänka på fel saker, nångång göra dumma saker och snudda vid stupets kant. Jag hatar det.
Men, trots de negativa tankarna önskar jag er en trevlig helg, jag ska göra mitt allra bästa att vända min åt det hållet och hitta min uppåtkurva igen!
Saknar er gänget i Norr.. Fan vad ni ska vara långt borta ibland.. <3
Ha de gott,
PoK!
Kommentarer
Postat av: Anneli
Du vet att du kan höra av dig när som helst! <3
Postat av: Bettan
Bara ett telefonsamtal bort! <3
Trackback
