Busy
En liten update tänkte jag mig väl mitt i allt got-to-do!
Idag har jag varit superduperaktiv egentligen trots att man känner sig seg som tusan. Har jobbat, städat hela lägenheten, varit en sväng på stan, lagat färskostfyllda biffar och håller även på att tvätta. Man hinner mycket om man vill! Ska även försöka mig på lite plugg, har bland annat en av teoriuppgifterna kvar på kursen. Egentligen är sista inlämningsdag idag på allting, men jag tror man får lämna in sent då man påbörjat kursen. Så tänkte försöka hugga igång med den där uppgiften nu ikväll då jag faktiskt har ett uns motivation i mig iallafall, den har jag nämligen inte sett skymten av de senaste månaderna... :P Och Tommy är ute med sina polers så det passar ju bra.
Men först lite blogg!
Sen sist har jag jobbat, varje varje dag... Det går ändå riktigt bra, är än mer trött om dagarna då jag har landat i mitt bo igen efter arbetspassens slut men jag orkar med att jobba iallafall och det är ju det som är det viktiga. Har jobbat en helg till på campingen och fått träffa tre av mina arbetskamrater, supertrevliga o mysiga tjejer alla tre så det känns verkligen toppen!
Sen blev det hipp happ att jag fick jobba själv på kristhimmelfärds! Hade en ganska så stor klump i magen kvällen innan eftersom jag inte jobbat där mer än en vecka och fortfarande är osäker på systemet osv, men väl där var förmiddan lugn, så det försvann. Men kl 12, då sa det bara PANG så var det tidernas kö och fullsmockat med folk i receptionen och där stod lilla jag alldeles ensam! Men det var precis som att all nervositet var glömd, jag bara matade på kund för kund och vips såg jag Malin kom in kl 14 och skulle avlösa mig. Fanns dock ingen möjlighet till det då det fortfarande var tjockt med folk, så det blev att jobba övertid. Vid strax efter 15 lugnade det ner sig och jag kunde dra hemåt. Vilken dag det var, men det kändes ändå lite bra att det blev som det blev, för nu vet jag att jag kommer att klara av det här jobbet. Galant! :)
Kom Frida till mig dessutom på eftermiddan och myste, och massor av kakor hade hon med sig! :) Så vi surrade o tittade på film och bara umgicks, vilket det blivit väldigt lite av på sistone. Men men, smällar man får ta. Kommer bli bättre nästa månad, då är jag ju ledig två-tre dagar i veckan som normalt!
Nu i helgen blir det jobb både lördag och söndag, men bara mellan 8-14 så det känns helt okej. Och inte ensam heller! ;) Så imorrn kväll ska jag och Frida till Ekke o Jennie o grilla och sen tänkte vi två dra på Fröjdholmen o dansa lite till CC & Lee. Jag har aldrig hört dem så det ska bli lite kul. Söndag blir det kanske mer plugg o umgås lite med min kära pojkvän som jag inte heller ser röken av särskilt mycket numera känns det som. Eller det är ju han som inte ser röken av mig rättare sagt. Men jag försöker upprepa för mig själv att det ju bara är den här månaden ut och att det blir schyssta slantar till våran säng och soffa sen! Känns ju också roligt att han nu får umgås med sina polare lite (en utflyttad kamrat är här och hälsar på så gänget samlas) så han inte behöver sitta hemma själv liksom.
Men han är helt fantastisk som står ut och stannar hos mig trots alla mina spretande trådar av intressen åt alla håll och jobb och allting. Det är äkta kärlek det!<3 Jag känner mig så trött och ful och fet och grinar ett par gånger i veckan av utmattning och hopplöshet men han muntrar upp mig varenda gång. Jag tycker att jag rundnat till mig rejält den senaste månaden då jag inte haft någon ork eller motivation att träna alls då jag jobbar så mycket och jag hatar det av hela mitt hjärta. Avskyr det jag ser i spegeln och vill bara ha orken att pallra mig iväg o röra bort skiten. Men det får komma eftersom, just nu går det bara inte. Men Tommy är den underbaraste människa och pojkvän som finns, för han säger till mig att han älskar ju mig och att jag inte är tjock och även fast jag vet att han egentligen tycker att jag blivit lite rundare än förut så älskar jag honom så mycket för att han ändå försöker. Mitt fina underbara hjärta. Vad vore jag utan dig? <3<3<3
Jaa, kanske inte sådär jättemuntert inlägg egentligen, men det är inte så illa som jag på nått sätt fick det att låta. Jag är vid gott mod och ändock jag är trött så kommer jag utan smärre problem överleva detta. :) Har så fint och gott stöd av Tommy, mamma o pappa o mina fina vänner så det kommer gå kalas.
Ha det gott och förlåt om jag försummat någon, det blir bättre jag lovar!
PoK
Idag har jag varit superduperaktiv egentligen trots att man känner sig seg som tusan. Har jobbat, städat hela lägenheten, varit en sväng på stan, lagat färskostfyllda biffar och håller även på att tvätta. Man hinner mycket om man vill! Ska även försöka mig på lite plugg, har bland annat en av teoriuppgifterna kvar på kursen. Egentligen är sista inlämningsdag idag på allting, men jag tror man får lämna in sent då man påbörjat kursen. Så tänkte försöka hugga igång med den där uppgiften nu ikväll då jag faktiskt har ett uns motivation i mig iallafall, den har jag nämligen inte sett skymten av de senaste månaderna... :P Och Tommy är ute med sina polers så det passar ju bra.
Men först lite blogg!
Sen sist har jag jobbat, varje varje dag... Det går ändå riktigt bra, är än mer trött om dagarna då jag har landat i mitt bo igen efter arbetspassens slut men jag orkar med att jobba iallafall och det är ju det som är det viktiga. Har jobbat en helg till på campingen och fått träffa tre av mina arbetskamrater, supertrevliga o mysiga tjejer alla tre så det känns verkligen toppen!
Sen blev det hipp happ att jag fick jobba själv på kristhimmelfärds! Hade en ganska så stor klump i magen kvällen innan eftersom jag inte jobbat där mer än en vecka och fortfarande är osäker på systemet osv, men väl där var förmiddan lugn, så det försvann. Men kl 12, då sa det bara PANG så var det tidernas kö och fullsmockat med folk i receptionen och där stod lilla jag alldeles ensam! Men det var precis som att all nervositet var glömd, jag bara matade på kund för kund och vips såg jag Malin kom in kl 14 och skulle avlösa mig. Fanns dock ingen möjlighet till det då det fortfarande var tjockt med folk, så det blev att jobba övertid. Vid strax efter 15 lugnade det ner sig och jag kunde dra hemåt. Vilken dag det var, men det kändes ändå lite bra att det blev som det blev, för nu vet jag att jag kommer att klara av det här jobbet. Galant! :)
Kom Frida till mig dessutom på eftermiddan och myste, och massor av kakor hade hon med sig! :) Så vi surrade o tittade på film och bara umgicks, vilket det blivit väldigt lite av på sistone. Men men, smällar man får ta. Kommer bli bättre nästa månad, då är jag ju ledig två-tre dagar i veckan som normalt!
Nu i helgen blir det jobb både lördag och söndag, men bara mellan 8-14 så det känns helt okej. Och inte ensam heller! ;) Så imorrn kväll ska jag och Frida till Ekke o Jennie o grilla och sen tänkte vi två dra på Fröjdholmen o dansa lite till CC & Lee. Jag har aldrig hört dem så det ska bli lite kul. Söndag blir det kanske mer plugg o umgås lite med min kära pojkvän som jag inte heller ser röken av särskilt mycket numera känns det som. Eller det är ju han som inte ser röken av mig rättare sagt. Men jag försöker upprepa för mig själv att det ju bara är den här månaden ut och att det blir schyssta slantar till våran säng och soffa sen! Känns ju också roligt att han nu får umgås med sina polare lite (en utflyttad kamrat är här och hälsar på så gänget samlas) så han inte behöver sitta hemma själv liksom.
Men han är helt fantastisk som står ut och stannar hos mig trots alla mina spretande trådar av intressen åt alla håll och jobb och allting. Det är äkta kärlek det!<3 Jag känner mig så trött och ful och fet och grinar ett par gånger i veckan av utmattning och hopplöshet men han muntrar upp mig varenda gång. Jag tycker att jag rundnat till mig rejält den senaste månaden då jag inte haft någon ork eller motivation att träna alls då jag jobbar så mycket och jag hatar det av hela mitt hjärta. Avskyr det jag ser i spegeln och vill bara ha orken att pallra mig iväg o röra bort skiten. Men det får komma eftersom, just nu går det bara inte. Men Tommy är den underbaraste människa och pojkvän som finns, för han säger till mig att han älskar ju mig och att jag inte är tjock och även fast jag vet att han egentligen tycker att jag blivit lite rundare än förut så älskar jag honom så mycket för att han ändå försöker. Mitt fina underbara hjärta. Vad vore jag utan dig? <3<3<3
Jaa, kanske inte sådär jättemuntert inlägg egentligen, men det är inte så illa som jag på nått sätt fick det att låta. Jag är vid gott mod och ändock jag är trött så kommer jag utan smärre problem överleva detta. :) Har så fint och gott stöd av Tommy, mamma o pappa o mina fina vänner så det kommer gå kalas.
Ha det gott och förlåt om jag försummat någon, det blir bättre jag lovar!
PoK
Kommentarer
Trackback
